Uppdaterad 28 november 2023
Skriv ut

Detaljplaneprocessen

En detaljplaneprocess går ut på att undersöka om förslaget till hur mark och vattenområden ska användas är lämpligt. Här kan du läsa om hur det går till när vi tar fram en ny detaljplan. En detaljplan är ett lagligt bindande dokument som beskriver vad en plats får användas till, och vad som får byggas där.

Först krävs ett planbesked

Innan du bygger nytt eller förändrar stadsmiljön behövs ofta en ny detaljplan eller en ändring av en befintlig detaljplan. Du ansöker då om planbesked.

I din ansökan ska du beskriva vad du vill göra och den ska även innehålla en karta över området som berörs. Om byggnadsverk ingår ska din ansökan också innehålla en ungefärlig beskrivning av byggnadernas karaktär och storlek.

Ett positivt planbesked från kommunen betyder att en ny detaljplan ska göras och detaljplaneprocessen kan starta inom skälig tid. Ett planbesked kan inte överklagas och är inte juridiskt bindande.

Genom planbeskedet kan den som lämnar in ett planförslag få besked inom fyra månader om kommunen vill inleda en detaljplaneprocess eller inte.

Om detaljplaneprocessen

Att upprätta en ny eller ändra en befintlig detaljplan är ett arbete som måste följa vissa rutiner enligt plan- och bygglagen. Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt, varav standardförfarandet är de vanligaste. Ett så kallat utökat förfarande används när planförslaget inte stämmer överens med översiktsplanen, om förslaget är av stort intresse för allmänheten eller kan leda till stor miljöpåverkan.

Detaljplaneprocessen steg för steg

  • 1

    Uppdrag

  • 2

    Samråd

  • 3

    Granskning

  • 4

    Antagande

  • 5

    Laga kraft

  • 6

    Genomförande

1

Uppdrag

Ett uppdrag börjar med ett godkänt planbesked. Samhällsbyggnadschefen får i uppdrag av samhällsbyggnadsutskottet att ta fram förslag till ny detaljplan. För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett detaljplaneprogram där planens utgångspunkter och mål framgår.

2

Samråd

Samhällsbyggnadskontoret skickar förslaget och övriga handlingar till ett samråd. Förslaget skickas också till berörda grannar och information publiceras i lokaltidningen Bålsta/Upplands-Bro Mitt i, på projektets webbsida. Handlingarna ställs ut i kontaktcenter - både på granskning och samråd. Under samrådsmötet kan frågor ställas och synpunkter lämnas till projektets representanter. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts redovisas och besvaras. Planförslaget justeras och ett granskningsförslag upprättas.

3

Granskning

Under granskningstiden kan allmänheten, berörda parter och myndigheter lämna synpunkter på förslaget till kommunen. För att ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen måste synpunkterna meddelas skriftligen. Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna, och eventuella svar, i ett utlåtande som publiceras på Upplands-Bro kommuns webbplats och presenteras i entrén till kommunens kontaktcenter i Kungsängen och Bro.

4

Antagande

När granskningstiden har gått ut beslutar kommunfullmäktige om detaljplanen ska antas eller inte. I enklare fall kan kommunstyrelsen fatta beslut om en detaljplan. Beslutet publiceras på Upplands-Bro kommuns hemsida och på kommunens digitala anslagstavla. Efter kommunens beslut kan detaljplanen överklagas till Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljödomstolens beslut kan därefter överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.

5

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas, eller om överklagandet avslås av domstolen, får detaljplanen laga kraft. Det betyder att detaljplanen börjar gälla och att bygglov kan sökas.

6

Genomförande

Genomförandet kan variera beroende på hur detaljplanen ser ut. Denna fas omfattar allt från utbyggnad av fastigheter och allmänna platser såsom vägar och parker till ansökan om lantmäteriförrättning och bygglov enligt de nya byggrätter som skapats i detaljplanen.

Planeringsbesked – i vissa fall

Under en pågående detaljplaneprocess kan en kommun begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen. Ett planeringsbesked gäller en eller flera av fem ingripandegrunder, vilket är frågor som kan göra att länsstyrelsen överprövar eller upphäver en detaljplan.

Länsstyrelsens fem ingripandegrunder handlar om:

  • riksintressen
  • mellankommunala frågor
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning eller erosion

Kommunen kan begära ett planeringsbesked när som helst under detaljplaneprocessen, men vanligast, och oftast lämpligast, är att göra detta tidigt i processen.

Planeringssamråd

Om kommunen begär ett planeringsbesked så ska detta samrådas enligt plan- och bygglagen. Allmänheten ska alltså ha möjlighet att lämna synpunkter på begäran.

Detta ska inte blandas ihop med samrådet, steg 2, i detaljplaneprocessen, utan är ett separat samråd som endast behandlar den aktuella frågan för planeringsbeskedet.

I Upplands-Bro kommun kallar vi därför detta för ett planeringssamråd.

Är du nöjd med informationen på sidan?