Uppdaterad 13 september 2022
Skriv ut

Stöd vid hot, våld och brott

Har du eller någon du känner utsatts för hot, våld eller brott? Eller vill du lämna en kriminell livsstil bakom dig? Här kan du läsa mer om det stöd som finns att få. Du hittar också information om hur du själv bör agera vid misstanke om våld eller brott. Vid akuta situationer ska du alltid ringa 112.

Blir du utsatt för hot, kränkningar, begränsningar eller fysiskt våld av din partner eller före detta partner, av släktningar eller någon annan närstående? Då kan du vända dig till socialtjänsten för att få stöd och hjälp.

Inom socialtjänsten har all personal tystnadsplikt. Under kontorstid ringer du kontaktcenter och frågar efter Vuxen- och LSS-enhetens mottagning.

Övrig tid kan du vända dig till Socialjouren Nordväst. 

Socialjouren nordväst

Du kan också vända dig till andra organisationer för stöd och hjälp. Här finns ett urval av organisationer som kan ge stöd till dig som är utsatt för våld.

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld. Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa. Ditt samtal är gratis, syns inte på telefonräkningen och stödtelefonen är öppen dygnet runt.

Kvinnofridslinjen

Kvinnojouren Anna finns i Upplands-Bro kommun och kan hjälpa dig som är i behov av stöd och skyddat boende. Du når Kvinnojouren Anna dygnet runt. På dagtid svarar anställd personal. Kvällstid kopplas ditt samtal vidare till ideella jourkvinnor som är vana att möte dig som är i kris.

Kvinnojouren Anna

Om du är orolig för eller misstänker att ett barn far illa kan du kontakta oss på socialtjänsten. Genom att anmäla oro till oss kan du bidra till en förändring så tidigt som möjligt för barnet.

Gör en anmälan

För dig som är privatperson

Är du orolig att ett barn eller en ungdom i din närhet har det svårt på något vis? Då kan du hjälpa barnet genom att anmäla din oro. Barnet eller ungdomen kan på så sätt få den hjälp och det stöd som behövs för att må bättre. Du anmäler di oro i vår e-tjänst.

Om du som privatperson vill göra anmälan anonymt kan du ringa kontaktcenter och fråga efter mottagningsgruppen inom barn- och ungdomsenheten.

För dig som arbetar med barn

Alla som arbetar med barn och unga har enligt lag en anmälningsskyldighet att anmäla oro för ett barn till socialtjänsten. Det är viktigt att komma ihåg att en misstanke räcker och att anmälningsskyldigheten är ovillkorlig och personlig. Genom att anmäla kan du hjälpa barnet att få den hjälp och det stöd som behövs för att må bättre.

Mottagningsgruppen för anonym anmälan eller konsultation

Att tänka på vid anmälan

Lämna så mycket information du kan om barnet, exempelvis namn, personnummer och kontaktuppgifter.

Dokumentera gärna tydligt det som du hör eller ser som gör att du blir orolig för barnet. Detta hjälper socialtjänstens i kontakten med familjen och för att bedöma barnets situation.

 Vad händer efter en anmälan?

Socialtjänsten gör alltid en bedömning om det finns akut oro för barnet eller inte. Det kallas att göra en skyddsbedömning och ska göras inom 24 timmar från att socialtjänsten tagit emot anmälan.

Socialtjänsten pratar med barnet och vårdnadshavare.

Ibland startas en utredning om det behövs mer information för att kunna ta ställning till barnets behov och eventuellt stöd till familjen.

Vi på socialtjänsten arbetar så långt som möjligt tillsammans med familjen och viktiga personer som finns runt omkring barnet för att hitta lösningar.

Lever du i en situation där du inte får bestämma själv hur du ska gå klädd och vilka du ska träffa, eller där du utsätts för våld för att lära dig lyda? Känner du dig övervakad, kontrollerad och hotad av föräldrar och släktingar? Tvingas du dölja din sexuella läggning? Då kan du vara utsatt för något som heter hedersrelaterat förtryck och våld eller hedersbrott.

Ingen innehållsförteckning finns

Vilken hjälp kan du få?

Om du blir utsatt för våld av en närstående kan du vända dig till kontaktcenter. Här kan du få stöd och råd i din situation samt skydd i form av skyddat boende efter en hot- och riskbedömning av din situation.

Du behöver inte ha gjort någon polisanmälan för att få stöd och hjälp. Under kontorstid ringer du kontaktcenter, och ber om att få tala med Vuxen- och LSS-enhetens mottagning. På kvällar och helger vänder du dig till Socialjouren Nordväst.

Du kan välja att vara anonym och all kontakt är frivillig.

Socialjouren nordväst

Känner du dig kontrollerad av din familj och släkt? Måste du ha koll på dina syskon? Är du orolig över din framtid och utsätts för press? Du som är 13–26 år gammal och bor i Stockholms län kan vända dig till Origo. Origo är en stödverksamhet som erbjuder stöd och vägledning för dig som lever med hedersnormer. Origo tar emot unga oavsett kön, sexuell läggning, religion eller etnicitet.

Origo är öppen varje dag 09.00 – 16.00. Det är gratis att ringa, du behöver inte berätta vem du är och samtalet syns inte på telefonräkningen.

Kontakta Origo

Funderar du på om ditt beteende är okej? Det finns hjälp och stöd att få att förändra ditt beteende.

Ingen innehållsförteckning finns

För dig som vill sluta med ett våldsamt beteende

Funderar du på om ditt beteende är okej? Välj att sluta är en telefonlinje för dig som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. På telefonlinjen svarar rådgivare som har stor erfarenhet av dessa frågor, du kan ringa in helt anonymt och samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan få stöd och råd men även hjälp till vidare behandling om du vill och behöver.

Det kan vara svårt att ändra på sitt beteende utan hjälp. I Upplands-Bro kommun kan du som vill ha hjälp att göra en förändring av ett våldsamt beteende mot en närstående person även kontakta Kontaktcenter. Du kan vända dig till oss med frågor, för allmänna råd eller för att ansöka om insatser.

Kontakt till välj att sluta

Kontaktcenter

Det kan vara svårt att ta sig ur kriminella miljöer utan stöd. Vi erbjuder hjälp med ungdomars riksbeteende tillsammans med familjer eller hjälper dig som vuxen att göra livsstilsförändringar.

Lämna ett kriminellt liv som ungdom 13-18 år

Vi arbetar med socialtjänst, skola, polis, fritid (SSPF) för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil och med sociala insatsgruppen (SIG) för unga som vill lämna en kriminell livsstil.

SSPF- Socialtjänst, skola, polis, fritid

Socialtjänst, skola, polis, fritid (SSPF) arbetar gemensamt med förebyggande arbete för sig som ungdoms som är i riskzon för kriminalitet.

Syftet med arbetet är att bidra till en positiv utveckling för dig som har eller riskerar att hamna i kriminalitet. Målet är en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger.

Hur får man en SSPF-insats?

Du som förälder eller en annan vuxen behöver kontakta någon av myndigheterna om det finns en oro för barnet/ungdomen. Ju tidigare det fångas upp desto bättre. Det kan exempelvis handla om följande:

  • Hög frånvaro från skolan
  • Aggressivt beteende
  • Vänner som brukar droger eller begår brott
  • Ungdomen själv begår brott eller brukar droger
  • Ungdomen utsätter sig för risker och rör sig i olämpliga miljöer.
Sekretess

För att samarbetet i SSPF ska fungera behöver du som vårdnadshavare godkänna att sekretessen mellan myndigheterna bryts. Då kan myndigheterna dela information om ditt barn eller ungdom som bedöms vara viktig för att kunna tillgodose barnets behov.

Social Insatsgrupp (SIG)

SIG samarbetar med polis, skola och andra personer som är viktiga för dig.

Syftet med arbetet är att bidra till en positiv utveckling för en ungdom som har hamnat i kriminalitet. Målet är en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger.

Hur får man en SIG-insats?

En förälder eller ungdom över 15 år kan ansöka om insatsen från socialtjänsten. Därefter görs en bedömning tillsammans med polisen om det är aktuellt med en SIG – insats. Insatsen syftar till att bryta en kriminell livsstil.

Sekretess

För att insatsen SIG ska kunna beviljas måste vårdnadshavare och ungdom över 15 år samtycka till att myndigheterna ska kunna utbyta information. Därför innebär samtycke till insatsen att sekretessen mellan dessa hävs gällande all information som berör ärendet.

Lämna ett kriminellt liv som vuxen

Det kan vara svårt att ta sig ur kriminalitet utan hjälp. Vi kan hjälpa dig som vill göra en livsstilsförändring avseende kriminalitet. Tillsammans med dig tittar vi på din situation och dina behov. Du kan vända dig till oss med frågor, för allmänna råd eller för att ansöka om insatser. Du kontaktar oss genom kontaktcenter.

Kontakta oss

Har du kommit i kontakt med våldsbejakande extremism eller har du en anhörig som du är orolig för? Här kan du läsa om vilken hjälp som finns att få, och hur vi arbetar för att motverka våldsbejakande extremism.

Stöd från socialtjänsten

Om du känner oro för att ett barn under 18 år håller på att radikaliseras, eller indirekt påverkas av radikalisering, kan vi hjälpa dig.

Under kontorstid ringer du kontaktcenter och frågar efter mottagningsenheten. Övrig tid kan du vända dig till Socialjouren Nordväst.

Socialjouren nordväst

Är du orolig för att en anhörig ska dras in i våldsbejakande extremism? Ring Rädda Barnens orostelefon för tips och råd. Även du som exempelvis är lärare, socialsekreterare, fritidspedagog, idrottsledare eller församlingsledare och känner oro kan få stöd.

Telefonen och chatten bemannas 9.00 – 12.00 måndag till fredag. De som svarar är kuratorer som behärskar flera språk, till exempel svenska, engelska, arabiska och somaliska. Du är anonym och samtalet syns inte på telefonräkningen.

Orostelefon

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Deras uppgift är att förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet, Brå.

Läs mer om deras verksamhet.

Hur kommunen arbetar för att motverka våldsbejakande extremism

Kommunen har i uppdrag att på lokal nivå motverka våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som använder våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Vi talar då om:

  • autonom vänster
  • högerextrem och vit-maktaktivism
  • politisk islamism och våldsbejakande islamistisk extremism

Läs vår handlingsplan mot våldsbejakande extremism för mer information om vårt arbete.

Är du nöjd med informationen på sidan?