Startsida – Upplands-Bro

Om Upplands-Bro

Stigstorps badplats

Ön som steg upp ur havet 

För omkring 7 000 år sedan, då Östersjöns vatten stod cirka 50 meter högre än idag, bröt kommunens högsta bergstoppar vattenytan som kala utskärsöar. Drygt 2 000 år senare hade landhöjningen förvandlat Upplands-Bro till ett skärgårdslandskap med flera större och mindre öar och ett otal kobbar och skär. Då stod strandlinjen omkring 30 meter högre och dagens skogsmarker utgjorde i stort sett den då befintliga landmassan.

På toppen av den höga åsen på ön uppstod – som ett landmärke – bland annat den spännande kultplatsen Rösaring, en av de äldsta i Norden.

De första människorna

Upplands-Bro fick en fast befolkning först när åkermarken började stiga upp ur havet. Fram till 1600-talet bodde människor i byar omgivna av de marker de odlade men under 1600-1700-talen växte ett nytt samhällsmönster fram. Då byggdes många av de stora herrgårdarna som finns i kommunen och de flesta som bodde här blev torpare.

Foto: Lars Holmblad

Foto: Lars Holmblad

Fornminnen och kända historiska händelser

I kommunen finns åtta fornborgar, mer än 4 000 gravhögar och ett stort antal runstenar som vittnar om en gammal kulturbygd.

Historien berättar bland annat om Fornsigtuna (numera Signhildsberg) som tillsammans med Helgö i Mälaren har flest bevarade terrasser för husgrunder i hela mälardalen. Här låg en hövdingagård långt innan Birka och Sigtuna fanns.

Även S:t Eriks borg på Stäketsholmen är en intressant plats. Borgen spelade en viktig roll i svensk historia under medeltiden ända fram till Stockholms blodbad år 1520. Den som var herre över borgen hade uppsikt och kontroll över en av rikets viktigaste segelleder, den mot städerna Sigtuna och Uppsala.

Håtunaleken är en annan historisk händelse som utspelade sig på kungsgården Håtuna. Där togs kung Birger till fånga av sina yngre bröder Erik och Valdemar år 1306. Vid ”Nyköpings gästabud” drygt tio år senare fick Birger sin efterlängtade hämnd på bröderna.

Foto: Monica Leksell

Foto: Monica Leksell

Landsvägen

Längs den gamla landsvägen förbi Tibble gård finns åtskilliga minnen bevarade från den tid skjutsningsplikten och vägunderhållet var den jordägande befolkningens angelägenhet. Milstolparna på varje kvartsmil ingick i taxesystemet för skjutsbönderna och väghållningsstenarna angav gårdarnas underhållningsskyldighet ända till år 1925. Vid Tibble finns ännu den gamla postgården kvar.

Håbo-Tibble

Håbo-Tibble är idag den del av kommunen som bäst bevarat den gamla bondbygden.

Fornlämningsområdet runt den gamla sockenkyrkan består av järnåldersgravfält, gravar och en runsten på ursprunglig plats (vid Skråmsta). Detta vittnar om socknens äldsta bosättning under brons- och järnåldern. Gårdarna i området har anor från järnåldern, men här har bybebyggelsen klarat sig från säteribildningen och herrgårdsbyggandet under 1600- och 1700-talen.

Intill den medeltida kyrkan har en kyrkby vuxit upp, ritad av landskapsarkitekt Sven Olov Nyberg, vars ambitioner var att bygga en modern by, som anpassades till naturen och till människornas olika behov. Husen, vända mot solen, har ett omväxlande färg- och formspråk. Tomternas utformning och vegetation är mycket varierande, ett intressant exempel på en modern bebyggelse.

Bro 

På runstenen strax norr om Bro kyrka berättas om Assur, en betydande man i bygden. En stor gravhög i området bär också hans namn. På stenen sägs att hustrun Ginnlög anlade en bro till minne av honom. Det är denna bro som gett namn åt kyrkan, socknen och kommunen. Ordet bro betyder ”anlagd väg” på vikingatidens språk.

Järnvägsstationen Bro i byn Härnevi, uppförd 1876, innebar att Brobygdens centrum, som ursprungligen hade legat vid Bro kyrka, långsamt överfördes till det framväxande stationssamhället Bro. Förutom några villor som uppfördes på 1920-talet förblev stationssamhället centrum endast för Brobygden, först på 1950-talet började samhället långsamt att förvandlas.

De första husen, som senare bildade Bro centrum där det ligger idag, började uppföras på 1970-talet.

Bro centrum totalförstördes av en brand 1992. Knappt två år senare invigs ett nytt modernt centrum med bostäder, butiker, bibliotek och kommunal service.

Kungsängen

Namnet tillkom 1876 när järnvägsbolaget ville ha ett namn på den station och tågmötesplats, som man ansåg sig behöva på denna då obebyggda plats.

Närmast tillgängliga ortnamn var den gamla ”kungsängen” mellan kyrkan och Tibbleviken. Miljön kring Kungsängens kyrka vittnar om bygdens äldre historia med bl.a. en del av 1600-talets landsväg, den välbevarade Ekhammars gård och hembygdsgården med ett flertal hitflyttade gamla byggnader.

De flesta människorna i den här delen av bygden hade hittills bott i Västra Ryd, som var huvudförsamling i pastoratet. Det skulle dröja ända till sekelskiftet 1900 innan en bebyggelse, med större villor, växte upp kring järnvägsstationen. Området norr om stationen, utmed den gamla landsvägen, där Kungsängens torg idag ligger, började man bygga på först i mitten av 1920-talet. Villa Skoga uppfördes där som en av de första villorna.

Idag kännetecknas Kungsängens centrum av nyare bebyggelse i form av höghus i nära anslutning till pendeltågsstationen. Biblioteket som idag ligger vid Tibble torg kommer att flyttas till Kungsängens centrum.

Kalendarium

Just nu finns det inga aktuella kalenderhändelser.

Sidansvarig

Senast uppdaterad:

2013-12-18

Kontakt

Telefon: 08-581 690 00 E-post: kommun@upplands-bro.se Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Postadress: Upplands-Bro kommun,196 81 Kungsängen Om webbplatsen

Kontakt

Telefon: 08-581 690 00       

e-post: kommun@upplands-bro.se 

besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen, postadress: Upplands-Bro kommun,196 81 Kungsängen