29SEP2017

Sameblod och tornedalsfinska på schemat i Ekhammarskolan

I år firar Finland 100 år av självständighet. För att uppmärksamma jubileet arrangerar kommunen en rad evenemang med fokus på Finlands kultur och historia. I veckan fick 160 elever på Ekhammarskolan besök av författaren Mona Mörtlund, som berättade om tornedalsfinskans mörka historia i Sverige.

Författaren och poeten Mona Mörtlund föreläste om tornedalsfinskans svåra historia på Ekhammarskolan.

– Är det någon här inne som pratar mer än ett språk?, säger Mona.

Omkring hälften av alla barn räcker upp handen när Mona kastar ut frågan över publiken.

– Är det någon här inne som kan finska?, fortsätter hon senare.

Många armar fortsätter att peka mot taket i Ekhammarskolans aula.

Sverige – inget enspråkigt land

Flerspråkighet är vanligare än någonsin i Sverige. Men trots det, dröjde det till år 2000 innan Sverige, på inrådan av Europarådet, lagstadgade om minoritetsspråk i Sverige. Idag har Sverige fem minoritetsspråk.

Sverige har aldrig varit ett enspråkigt land. Flera andra språk, bland annat tornedalsfinska talades i Sverige långt innan Sverige blev en nation. Faktum är att det bara finns ett land i Europa som alltid varit enspråkigt – Island.

Kort- och långskallar

Under 1920-talet blåste starka nationalistiska vindar i Sverige. Starka krafter menade att Sverige skulle vara ett land och ha ett språk, och att människan bestod av olika raser som inte skulle blandas med varandra. Människor kategoriserades i kort- och långskallar och människor utsattes för skallmätning. Samtidigt öppnades världens första rasbiologiska institut i Uppsala.

Tornedalingarna ansågs vara kortskallar – alltså en lägre stående ras. Tiotusentals människor tvångssteriliserades och många människor förnekades rätten till sitt språk och ursprung. Även finska böcker förbjöds i bibliotek. Ett förbud som upphävdes först 1957.

– Min far blev slagen i skolan för att han pratade sitt eget språk, berättar Mona för eleverna i publiken.

Från skuld till stolthet

Trots Sveriges färgrika språkpalett har minoritetsspråkens ställning aldrig varit någon självklarhet. Det vet Mona Mörtlund, som med hjälp av sina föräldrar berättelser och sin egen uppväxt, genomgått en resa från skuld och historielöshet till kunskap och stolthet.

Au pair i London

Allt började i London. Som ung var Mona au pair hos en judisk familj i den engelska huvudstaden. Familjen, som var mycket stolt över sitt ursprung, ställde intresserat frågor om Monas egen identitet och språk. Frågorna fick Mona att börja fundera.

– Jag började känna ett jättestort behov av att prata tornedalsfinska med mina föräldrar igen, förklarar Mona.

"Språk är ett landskap"

Monas intresse för sitt ursprung fortsatte och under 80-talet började hon engagera sig i språk- och kulturfrågor. Hon var en av initiativtagarna till bildandet av Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset. 1981 blev hon förbundets första ordförande.

Idag föreläser Mona om tornedalsfinskans historia och sina egna erfarenheter.

Innan Mona avslutar sitt föredrag bjuder hon eleverna på en tillbakablick.

– Språk är inte bara ord. Det är ett landskap man kan känna sig hemma och främmande i. Det kan svetsa ihop oss men också föra oss längre ifrån varandra. Alla ska få vara det man är. Och alla språk och kulturer duger. Det låter så självklart idag, men så var det inte förr, avslutar Mona.

Sameblod

Mona är född och uppvuxen i den lilla byn Kangos i norra Tornedalen. Hon talar både svenska och meänkieli/tornedalsfinska. Idag bor hon i Luleå.

Efterföreläsningen fick eleverna se filmen Sameblod. 

Sameblod handlar om Elle Marja som går i samisk internatskola under hårda förhållanden och med rasbiologiska undersökningar, men en dag bestämmer hon sig för att lämna allt. (Foto: IMDB)

 

Finland 100 år

Här kan du läsa mer om alla kommunens evenemang under 100-årsfirandet av Finland: www.upplands-bro.se/finland100

 

Minoritetsspråk i Sverige

Det finns fem erkända minoritetsspråk i Sverige. De är finska, meänkieli (samtliga varieteter), samiska (samtliga varieteter), romani chib (samtliga varieteter) och jiddisch, vilka har större rättigheter än andra minoritetsspråk i Sverige.

Det svenska teckenspråket har en juridisk ställning som liknar de officiella minoritetsspråken, och kan därför i många fall ses som ett sjätte minoritetsspråk.

Källa: Wikipedia

Relaterade nyheter

  • 11 OKT 2017
    Vi har platser kvar till kurser inom Vuxenutbildningen som startar den 16 oktober. Webbansökan är öppen för sena ansökningar och det är först till kvar som gäller.
  • 29 SEP 2017
    Under oktober och november 2017 har Vuxenutbildningen en vikarierande specialpedagog på plats varje tisdag och onsdag.
  • 22 SEP 2017
    Du som är arbetslös och behöver utbilda dig vidare på grundskole- eller gymnasienivå för att kunna få ett arbete kan nu få hjälp att söka studiestartsstöd. Kontakta din handläggare på Arbetsförmedlingen eller vår studie- och yrke...