Frågor och svar om utsatta EU-medborgare

På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige, och sedan en tid tillbaka också till Upplands-Bro kommun. Merparten av dessa försörjer sig genom tiggeri. Här har vi sammanställt frågor och svar om vad kommunen kan och får göra.

Om du har frågor, är orolig för att någon du möter i kommunens offentliga miljö ska fara illa, eller om du är orolig för att personer bor på olämpliga platser i kommunen, kan du kontakta Upplands-Bro kommuns kundcenter. 

Telefon: 08-581 690 00

E-post: kommun@upplands-bro.se

1. Hur hanterar kommunen olovlig tältning och sovplatser?

Om det kommer in en anmälan om olovlig tältning eller boplatser i kommunen besöker Tillväxtkontoret boplatsen för att konstatera vem som äger marken och om det finns barn bland bosättarna.  Finns det barn informeras socialkontoret. 

Om bosättarna inte lämnar marken frivilligt kan det bli aktuellt med avhysning. Det är markägaren som måste begära avhysning.

Är det fråga om kommunens mark är det Kommunledningskontoret som ansöker om eventuell avhysning efter samråd med Tillväxtkontoret. Avhysning kan ske med stöd av ordningslagen med polisens hjälp, eller genom det som kallas särskild hand-räckning med hjälp av kronofogden. Socialkontoret kan vara med inför och vid avhysning för att bistå med råd, stöd och försök att länka vidare de hemlösa till annan hjälp.

Hemvist och uppehållsrätt

I en PM från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan du läsa mer om uppehållsrätt och hemvist:

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare

2. Vilken hjälp har EU-migranterna rätt till av kommunen?

Socialkontoret erbjuder och ger stöd till personer som har sin hemvist och har uppehållsrätt i Upplands-Bro kommun. Stödet ges oavsett medborgarskap och oavsett om personen är hemlös eller ej. Om person inte har uppehållsrätt och hemvist i kommunen kan socialtjänsten främst ge stöd i akuta situationer. Undantaget är minderåriga barn som befaras fara illa. Då agerar socialtjänsten oavsett hemvist eller uppehållsrätt.

I Socialstyrelsens vägledning kan du läsa om de riktlinjer Upplands-Bro kommun följer:

Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området – en vägledning

3. Hur gör kommunen med eventuell nedskräpning i anslutning till olovliga bosättningar?

När det gäller nedskräpning är det ett brott enligt miljöbalken men kan vara svårt att bevisa vem som ligger bakom brottet. Det är fastighetsägarens ansvar att återställa en plats som skräpats ner men om kommunen får kännedom om sopor/farligt avfall på privat mark kan kommunen uppmana markägaren att röja upp. Det krävs då att kommunen vet var skräphögen finns. Är kommunen markägare har kommunen ansvar att återställa platsen.

I Miljöbalken finns följande bestämmelser om nedskräpning:

15 kap. 30 § ”Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till.

29 kap. 7 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år”.

Tillväxtkontoret besöker regelbundet platser om det förekommer en olovlig bosättning på platsen. Bland annat så noteras då hur nedskräpningen ser ut kring platsen för att se om åtgärder behöver vidtas.

Här hittar ni miljöbalken