Historia och kommunvapen

Vid Mälaren har människor bott sedan forntiden och spåren efter dem kan ses vid kultplatserna vid Draget och Rösaringsåsen. Där finns några av våra tidigaste fornminnen och i kommunen finns dessutom åtta fornborgar, mer än 4 000 gravhögar och ett stort antal runstenar.

Att kommunen är stolt över sina fornminnen syns i kommunens officiella vapensköld. Bronsfiguren Ekhammarsfiguren hittades 1968 när utgrävningarna för motorvägsavfarten i Brunna genomfördes, ca. en kilometer från Ekhammars gård.

Ekhammarskrigaren

Historia

Runstenarna restes under vikingatiden och ger oss en bild av tiden när människorna här i Sigtunatrakten började bli kristna. Allteftersom fler och fler blev kristna byggde invånarna kyrkor och i dagens Upplands-Bro finns sex kyrkor från medeltiden, de äldsta byggdes så tidigt som 1100-talet.

I hela Mälardalen är jordbruksmarken bra och människor har i alla tider odlat här. Fram till 1600-talet bodde människor i byar omgivna av de marker de odlade men under 1600-1700-talen växte ett nytt samhällsmönster fram. Då byggdes många av de stora herrgårdarna som finns i kommunen och de flesta som bodde här blev torpare åt herrgårdarna. Torparna ägde inte själva sin jord utan arrenderade den från godsägarna på herrgårdarna. Men istället för att betala arrende i pengar betalade de med dagsverken det vill säga att de arbetade åt jordägaren.

Under 1800-talet blev gårdarna ännu större och en statarkultur blev dominerande i Upplands-Bro, liksom i hela Mälardalen. Statarna var anställda lantarbetare som inte hade någon egen mark att odla utan bara arbetade åt jordägaren. I Upplands-Bro finns många kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer från 1800-talet bevarade.

Upplands-Bro kommun bildades den 1 januari 1952. Då slogs Stockholms-Näs, Västra Ryd, Håbo-Tibble, Håtuna och Bro-Låssa samman. Under 1970-talet ökade befolkningen kraftigt när pendeltågen börjat gå till Kungsängen och nya bostadsområden byggdes.

Upplands-Bros historia från forntid till nutid finns beskriven i flera böcker som går att låna på kommunens bibliotek.

Kommunvapen

Fältet där kommunvapnet hittades bestod av 17 gravar av varierande storlek, en stenfyllning och två brandgropar. I en grav där en kvinna lagts hittade man två små människofigurer i brons, ungefär tre centimeter höga. En av dem var Ekhammarsfiguren, en man med svärd i höger hand, två korslagda stavar i vänsterhanden och två horn på huvudet. Han är klädd i kolt med bälte.

Figuren har en plan baksida och en ögla vid huvudet, förmodligen för att kunna sys fast. Samma motiv har hittats på föremål i Birka (800-1050 e.Kr.) men motivet går längre tillbaka än så. En liknande figur har hittats i Sutton Ho i England och daterats till 600-talet f.Kr. Även på hällristningar från bronsåldern (1500-500 f.Kr.) återfinns figuren som troligtvis avbildar en gestalt i den nordiska mytologin. Sättet han håller svärdet på har tolkats som att mannen kommer i fredliga avsikter och att han inte vill strida.

Enligt lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar får kommunens vapen inte användas i näringsverksamhet utan tillstånd.