Detaljplaneprocessen

Detaljplanen är ett dokument som styr hur mark och vatten inom ett visst område får användas och bebyggas. Planen är ett juridiskt bindande dokument som gäller för all framtid om den inte ändras eller upphävs genom en ny planprocess.

Detaljplan

Att upprätta en ny eller ändra en befintlig detaljplan är ett arbete som måste följa vissa mallar enligt plan- och bygglagen.

Planbesked

Den som vill göra något som innebär att en ny detaljplan måste arbetas fram, kan begära ett planbesked av kommunen. I planbeskedet ska kommunen redovisa sin avsikt i frågan om att inleda ett sådant planarbete.

Standardförfarande och utökat förfarande
Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt, varav standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste.

Standardförfarande

Standardförfarande används när planen har stöd i gällande översiktsplan, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse och inte antas medföra betydande miljöpåverkan.

Utökat förfarande

Utökat förfarande används när planen inte är förenligt med översiktsplanen, är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse eller kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Uppdrag

Samhällsbyggnadschefen får i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram förslag till ny detaljplan.

Program

För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program där planens utgångspunkter och mål framgår. Det är kommunen som avgör om ett program behövs.

Planarbete

Ett planförslag upprättas av kommunens tjänstemän. Ibland utarbetas planförslaget i samarbete med markägare/exploatör och konsulter.

Samråd

När ett planförslag tagits fram fattar Kommunstyrelsen beslut om att sända ut planförslag och övriga handlingar på samråd.

Under samrådstiden får de som berörs av planförslaget samt remissinstanser möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Fastighetsägare och andra i området som berörs kallas normalt till även ett samrådsmöte, där planförslaget presenteras och frågor kan ställas till projektets representanter. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov och ett granskningsförslag upprättas.

Granskning

Under granskningstiden har allmänheten, sakägare och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Den som berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste senast under detta skede framföra sina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.

Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett så kallat utlåtande.

Antagande

När granskningstiden har gått ut antar Kommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan Kommunstyrelsen anta en detaljplan.

Överklaga

Efter antagande kan detaljplanen överklagas till Mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens beslut kan därefter överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas, eller om överklaganden avslås i de högre instanserna, vinner detaljplanen laga kraft. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.

Genomförande

Genomförandet av en detaljplan är en process som varierar mycket beroende på detaljplanens omfattning. Det omfattar allt från utbyggnationen av de allmänna platser som kan finnas i planen, exempelvis lekplatser och vägar, till ansökan om lantmäteriförrättning och bygglov enligt de nya byggrätter som skapats i detaljplanen.