Här vid Mälaren har människor bott ända sedan forntiden. Vi kan fortfarande se spåren efter dem vid kultplatserna vid Draget och på Rösaringsåsen. Där finns ett par av våra tidigaste fornminnen och i kommunen finns dessutom åtta fornborgar, mer än 4 000 gravhögar och ett stort antal runstenar.
Runstenarna restes under vikingatiden och ger oss en bild av den tid när människorna här i Sigtunatrakten började bli kristna. Allteftersom fler och fler blev kristna byggde invånarna kyrkor och i nutidens Upplands-Bro finns sex kyrkor från medeltiden, de äldsta byggdes så tidigt som 1100-talet.
I hela Mälardalen är jordbruksmarken bra och människor har i alla tider odlat här. Fram till 1600-talet bodde människor i byar omgivna av de marker de odlade men under 1600-1700-talen växte ett nytt samhällsmönster fram. Då byggdes många av de stora herrgårdarna som finns i kommunen och de flesta som bodde här blev torpare åt herrgårdarna. Torparna ägde inte själva sin jord utan arrenderade den från godsägarna på herrgårdarna. Men istället för att betala arrende i pengar betalade de med dagsverken det vill säga att de arbetade åt jordägaren.
Under 1800-talet blev gårdarna ännu större och en statarkultur blev dominerande här i Upplands-Bro, liksom i hela Mälardalen. Statarna var anställda lantarbetare som inte hade någon egen mark att odla utan bara arbetade åt jordägaren.
I Upplands-Bro finns många kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer från 1800-talet bevarade.
Det moderna Upplands-Bro uppstod 1 januari 1952 när storkommunen Upplands-Bro bildades. Då slogs Stockholms-Näs, Västra Ryd, Håbo-Tibble, Håtuna och Bro-Låssa samman. Under 1970-talet ökade befolkningen kraftigt sedan pendeltågen börjat gå till Kungsängen och nya bostadsområden byggts.
Upplands-Bros historia från forntid till nutid finns beskriven i flera böcker som går att låna på kommunens bibliotek.
Om du vill besöka några av kommunens historiska utflyktsmål finns de beskrivna i denna länk
Lyssna
