Detaljplaneprocessen

Översiktsplanen anger i stora drag kommunens framtida mark- och vattenanvändning och är vägledande för hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en aktuell, kommuntäckande översiktsplan.

Detaljplanen är ett dokument som styr hur marken inom ett visst område får användas och bebyggas. Planen är juridiskt bindande och kan ses som ett kontrakt mellan stat, kommun, markägare och grannar.

Att upprättat en ny eller ändra en befintlig detaljplan är en demokratisk process där grannar och andra berörda ges möjlighet att  lämna synpunkter. En detaljplan tar vanligtvis mellan 0,5 - 2 år att upprätta. Processen är lite olika beroende på planens omfattning och innehåll, om den är av allmänt intresse och om ärendet överensstämmer med kommunens översiktsplan.

Den som vill göra något som innebär att en ny detaljplan måste arbetas fram, gällande detaljplan måste ändras eller upphävas, kan från och med 2 maj begära ett planbesked av kommunen. I planbeskedet ska kommunen redovisa sin avsikt i frågan om att inleda ett sådant planarbete.

En begäran om planbesked kan göras av någon som:
• äger berörda fastigheter, eller
• är tomträttshavare/nyttjanderättshavare, eller
• har fått fastighetsägarens/tomträttshavarens skriftliga medgivande att begära ett planbesked.

En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden. Det ska också innehålla en karta över det område som berörs. Om åtgärden avser ett byggnadsverk ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och omfattning.
 
När kommunen fått en sådan begäran ska ett planbesked ges inom fyra månader, om inte annat är överenskommet.
 
Om kommunen avser att inleda ett planarbete ska det i planbeskedet finnas en bedömning om tidpunkt för när ett slutligt beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser kan förväntas.
 
Om kommunen inte avser att inleda ett planarbete ska kommunen i planbeskedet ange skälen för detta.
 
Kommunen har rätt att ta ut en avgift för ett planbesked.
 
Den nya bestämmelsen i PBL innebär inte att man måste söka planbesked för att inleda ett planarbete. Har du frågor om den här typen av ärenden går det bra att vända sig till kommunens plan- och exploateringsavdelning så hjälper vi gärna till!

Normalt planförfarande

• Normalt planförfarande utan program används när planen har stöd i gällande översiktsplan.
• Normalt planförfarande med program används när planen inte har stöd i gällande översiktsplan eller för att i ett tidigt skede ge möjlighet till insyn och påverkan.

Enkelt planförfarande

Enkelt planförfarande används när planen är av mindre betydelse, överensstämmer med kommunens gällande översiktsplan och inte är av allmänt intresse.

Kommundirketören får i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram förslag till ny detaljplan.

Programmet visar utgångspunkter och mål för planen. En detaljplan ska grundas på ett program om planen inte uppfyller de formella förutsättningarna för att hanteras med enkelt planförfarande eller om detaljplanen inte har stöd i en aktuell översiktsplan.

Ett planförslag upprättas av kommunens tjänstemän. Ibland utarbetas planförslaget i samarbete med markägare/exploatör och konsulter.

När ett första planförslag upprättats tas ärendet upp i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott som fattar beslut om att sända ut planförslag och övriga handlingar på samråd.

Under samrådstiden har allmänheten, sakägare (den eller de fastighetsägare som är direkt berörda av detaljplanen) och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Fastighetsägare, boende och lokala föreningar kallas normalt till ett samrådsmöte, där planförslaget presenteras och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas.  Planförslaget justeras och kompletteras vid behov och ett utställningsförslag/granskningsförslag upprättas.

Planförslaget redovisas för kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott som fattar beslut om utställning/granskning. Planen ställs ut under minst tre veckor. Under utställningstiden/granskningstiden har allmänheten, sakägare och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Det är bara den som är direkt berörd av planförslaget och som senast under utställningstiden/granskningstiden skriftligen har inkommit med synpunkter men som inte fått dem tillgodosedda som har rätt att överklaga detaljplanen.

Efter utsällningen/granskning sammanställs de inkommna synpunkterna i ett så kallat utlåtande.

Det slutgiltiga förslaget till detaljplan behandlas av kommunstyrelsen och sedan fattar kommunfullmäktige beslut att anta detaljplanen.

Efter antagande kan detaljplanen överklagas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan därefter överklagas till regeringen.

Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft.  Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.

Hur detaljplanen genomförs beror på planens omfattning och antalet fastighetsägare. Om den nya detaljplanen omfattar endast en befintlig fastighet och där ingen åtgärd krävs från kommunen vad gäller till exempel utbyggnad av väg, kan bygglov vanligtvis sökas så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Om planen däremot omfattar flera fastigheter och olika ägare kan det bli aktuellt med upphandlning av projektör och entreprenör, fastighetsbildning mm. för att planen ska kunna genomföras och bygglov kan sökas.