Ditt matavfall kan bli biogas

Vet du att ditt matavfall kan bli biogas? Biogasen kan användas som fordonsbränsle och för att värma upp hus. Restprodukten kan användas som gödsel på åkrar. Utsläppen av koldioxid minskar och klimatet mår bättre av det.

Kommunen genomför just nu en upphandling om insamling av hushållsavfall. I denna upphandling ingår även insamling av utsorterat matavfall.

Inför detta beslut höll kommunen samråd om att införa insamling av matavfall år 2013. Resultatet av samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse, som du kan läsa här.

Matavfall blir biogas och gödsel

Över hälften av innehållet i våra hushållssopor består av matavfall som är möjligt att röta. Det är till exempel matrester, frukt och grönsaker. Om matavfallet sorteras ut från övrigt brännbart avfall kan vi producera biogas och gödningsmedel av det och på så sätt göra en insats för miljön. Biogas är en förnyelsebar enerikälla som kan användas som fordonsbränsle, samt för el- och värmeproduktion. Biogödsel i sin tur bidrar till ett minskat behov av handelsgödsel och sluter kretsloppet mellan stad och land. Ungefär hälften av alla kommuner i Sverige sorterar ut matavfallet och vissa kommuner har gjort det i tjugo år. Upplands-Bro kommun vill nu att även vi är delaktiga i detta arbete och bidrar till ett hållbarare samhälle!

Kommunen håller just nu på att upphandla ny insamlingsentreprenör för insamling av allt hushållsavfall. I samband med detta behöver kommunen även besluta om matavfallsinsamling ska införas. Förslaget innebär att insamling av matavfall startar år 2013. Införandet kommer att ske områdesvis under ett års tid.

När alla i kommunen är med och samlar in matavfall kan vi producera så mycket fordonsgas att det  motsvarar ca 100 000 liter bensin per år. Det leder till en minskning av koldioxidutsläppen med 144 ton per år!

Vanliga frågor och svar om matavfallsinsamling har vi samlat här.

Insamlingen - så här är förslaget att det ska gå till!

Papperspåsar

För att underlätta insamlingen får alla ett så kallat påsställ att sätta under diskbänken. När du får matavfall lägger du det i en papperspåse (även denna får du av kommunen). Papperspåsen behöver bytas varannan till var tredje dag. Papperspåsen tar du sedan med dig och slänger i matavfallskärlet eller i annan behållare som är avsedd för matavfallet.

Boende i Småhus

Förslaget innebär att om du i dag har ett kärl för insamling av brännbart avfall kommer du när matavfallsinsamlingen startar få ytterligare ett kärl för utsorterat matavfall. Annat avfall som ska sorteras ut, till exempel förpackningar och tidningar, slänger du, precis som i dag, på någon av återvinningsstationerna som finns i kommunen.

Matavfallskärlet är ganska litet, 140 liter. Kärlet kommer att vara brunt och kan vara perforerat, ventilerat eller tätt. Insamlingen kommer under höst, vinter och vår att ske varannan vecka och under sommar ske varje vecka. I samband med att matavfallsinsamlingen införs kommer vi även övergå till hämtning varannan vecka av övrigt brännbart avfall för alla boende i småhus i kommunen.

Boende i småhus med gemensam sophämtning

Om er hämtlösning i dagsläget är i kärl kommer ni att få extra kärl för insamlingen av matavfall. Matavfallskärlet är ganska litet, 140 liter. Kärlet kommer att vara brunt och kan vara perforerat, ventilerat eller tätt. Insamlingen kommer under höst, vinter och vår att ske varannan vecka och under sommar ske varje vecka.

Har ni annan hämtlösning än kärl kommer insamlingen av matavfallet anpassas så att det kan ske på bästa sätt för ert område. Den exakta lösningen kommer att behöva utformas tillsammans med er för varje område.

Boende i flerfamiljshus

Matavfallet kommer i de allra flesta fallen att samlas in på samma ställe som det brännbara avfallet. Är det kärlinsamling i dag så kommer det även att vara kärlinsamling av matavfallet. Matavfallskärlet är ganska litet, 140 liter. Kärlet kommer att vara brunt och kan vara perforerat, ventilerat eller tätt. Det kommer att vara fastighetsägaren som ansvarar för att utrymme för insamling av matavfall iordningställs. Detta kommer att ske i samarbete med kommunen.

Underjordsbehållare
Vid flerbostadshus eller i vissa småhusområden kan det ibland vara trångt i befintliga avfallsutrymmen. Ett alternativ är då underjordsbehållare. Det är en behållare som bara till en viss del är synlig över mark. De behållare som är avsedda för matavfall brukar vara lite mindre och ibland också vara försedda med en mindre inkastlucka för att undvika felsortering. I vissa områden har det också blivit nödvändigt att använda nyckel eller annan slags identifikation för att kunna sortera sitt avfall.

Vad händer sen?

Efter att matavfallet har samlats in omlastas det och körs till en rötningsanläggning. Innan avfallet kan rötas måste avfallet förbehandlas. Det innebär att matavfallet finfördelas så det blir pumpbart.
Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion. Vid rötning bildas också biogödsel, som är ett utmärkt gödningsmedel.
Biogas ger inget nettoutsläpp av koldioxid, vilket är en av de riktigt stora fördelarna.
Biogödsel är ett snabbverkande gödselmedel som delvis kan ersätta mineralgödsel inom jordbruket.

Mer om rötning och rötningsprocessen kan du läsa här.

Vad kommer det att kosta?

Att samla in och ta omhand om matavfall är dyrare än att bara samla in och bränna upp avfallet. Fördyringen beror dels på att det blir två kärl för entreprenören att tömma och att göra biogas av matavfallet är i dagsläget dyrare än att bara bränna upp avfallet.

Kommunen kan ännu inte beräkna den exakta kostnaden för ditt hushåll. Det beror på att kommunen behöver göra en ny upphandling av insamlingen av allt hushållsavfall i kommunen och det är först efter att upphandlingen är gjord kan kostnaden beräknas.